.name-krisen: När din betalda domän plötsligt blir värdelös

Om du äger en tredjenivås-.name-domän – alltså sådana som ser ut som johan.svensson.name – kanske du borde kolla din e-post. Verisign har precis fått tillstånd av ICANN att radera ungefär 22 000 av dessa domäner. Och med domänerna försvinner även e-postvidarebefordran.

Vad händer egentligen?

.toppdomänen .name skapades som ett personligt identitetsutrymme på nätet. Tanken var att individer skulle kunna skapa e-postadresser och webbplatser med sina riktiga namn. Tredjenivås-.name-domäner blev populära just för att de erbjöd ett unikt sätt att etablera en personlig närvaro online.

Nu städar Verisign ut. Cirka 22 000 av dessa domäner markeras för radering – och här blir det intressant: många av dessa domäner är betalda och aktiva. Registrarer fick 90 dagars varsel innan linjen dras.

Varför händer detta?

Utan full insyn i ICANN:s interna överläggningar kan vi bara spekulera. Möjliga förklaringar:

• Låg användning: Tredjenivås-.name-domäner har aldrig fått brett genomslag
• Driftskostnader: Att underhålla e-postvidarebefordran för en krympande användarbas är kanske inte lönsamt
• Konsolidering: Verisign kan vara intresserade av att effektivisera sitt domänportfölj

Vad som än ligger bakom affärsbeslutet känns tajmingen brutal. Domänerna var betalda. Registranterna hade giltiga avtal.

De två som slår tillbaka

Alla sitter inte still. Två registranter har trätt fram för att bestrida raderingen och argumenterar för att deras domäner ska få fortsätta enligt ursprungliga villkor – så kallad grandfathering.

Deras resonemang är enkelt: du betalade för en tjänst, du ska få den tjänsten. Domänbranschen har byggt på principen att registranter har rättigheter till sina domäner tills registreringen löper ut eller de själva väljer att släppa den. Massradering av betalda domäner skapar ett oroväckande prejudikat.

Vad detta betyder för dig som domänägare

Om du är en av de drabbade:

| Din domänstatus | Vad du bör göra | |-----------------|-----------------| | Tredjenivås .name (t.ex. du.name) | Kontakta din registrar omedelbart | | E-postvidarebefordran aktiverad | Räkna med att den försvinner | | Betald framåt i tiden | Dina pengar kan vara förlorade |

Sanningen är att registranter har begränsade möjligheter att påverka. ICANN:s godkännande ger Verisign rättslig täckning, och 90 dagars varsel – även om det är bättre än inget – är knappast generöst.

En större fråga: Domainindustrins ansvar

Den här situationen bloexponerar en grundläggande spänning i domänbranschen. Registranter "äger" sina domäner, men registryer som Verisign har yttersta makten över beslut på toppdomännivå. ICANN:s roll som tillsynsmyndighet tenderar ofta att bli ett godkännande av registryers önskemål snarare än genuint granskande.

Raderingen av .name-domäner borde väcka en bredare diskussion om skydd för registranter. När du registrerar en domän ingår du ett avtal – men det avtalet kan ensidigt ändras om ICANN godkänner det.

Vad händer nu?

För de 22 000 drabbade domänerna tickar klockan. Överväg följande:

1. Flytta till en alternativ toppdomän om ditt namn är viktigt – exempelvis dittnamn.com eller dittnamn.me
2. Dokumentera allt i händelse av att juridiska möjligheter dyker upp
3. Kontakta din registrar för att förstå deras specifika policy kring återbetalning eller migrering

För oss alla andra är detta en påminnelse: ingen domänregistrering är verkligt permanent. Registryoperatören kontrollerar roten, och som Verisign just visat kan den makten användas utan förvarning.

.toppdomänen .name kanske var en noble idé – personlig identitet på webben – men dess kapitel verkar rinna mot sitt slut. Frågan är om det slutet blir rättvist mot de som investerade i den.

Har du drabbats av Verisigns .name-radering? Berätta gärna din historia i kommentarerna nedan.